Spridd cancer innebär att tumören har spridit sig till andra delar av kroppen och bildat metastaser och/eller vuxit över till intilliggande organ. Det finns idag en grupp patienter med spridd tarmcancer som kan botas från sjukdomen, men majoriteten av de patienter som insjuknar i en spridd cancersjukdom är inte botbara. Cancer som inte är botbar kallas kronisk cancer. Det betyder inte att man inte kan göra något – det kan man alltid – men behandlingen som nu erbjuds syftar till att lindra och förbygga olika symtom, bromsa sjukdomsförloppet och kanske förlänga livet. Man kan trots allt leva en ganska lång tid med kronisk cancer. Vid kronisk cancer får man ställa in sig på att man livet ut behöver kontakt med sjukvården, behandlas i omgångar omväxlande med behandlingspauser, regelbundna röntgenundersökningar samt läkar- och sjuksköterskebesök. Hur ofta man behöver besöka sjukvården kan variera. Målet är ändå att kunna leva ett så normalt liv som möjligt.

Att få bort all cancer utgör den viktigaste faktorn för att du ska bli frisk från cancersjukdomen, men kan vara svårt när cancern är spridd. Det krävs en noggrann planering och samordning mellan kirurger och onkologer i vilken ordning man ska ge cytostatika och strålbehandling och när i flödet operation ska göras. Det skiljer sig också om tumörerna från början är OperablaOperabla
Möjlig att operera. eller om de måste krympas innan operation kan göras. Om tumörerna går att operera är det oftast av värde att göra det direkt och ge den onkologiska behandlingen efter operationen. Är tumörerna inte operabla brukar man förbehandla med cytostatika, antikroppar och/eller strålbehandling i syfte att få tumörerna att skrumpna, krympa och kunna opereras bort radikaltradikalt
Att man lyckas operera bort all cancer vid det kirurgiska ingreppet.. Den enskilt viktigaste faktorn för prognosen för om en tumör, som inte går att operera från början, ska kunna opereras bort är hur känslig den är för cytostatika, strålning och antikroppsbehandling. Det vet man dessvärre inte från början. Att en metastaseradmetastaserad
Cancern har spridit sig till andra organ som nya tumörer (dottertumörer/ metastaser). cancer är svårare att bota kan bero på flera saker, till exempel att tumörerna inte krymper i den utsträckning som krävs för operation eller att sjukdomen är spridd från början på ett sätt som gör att kirurgi inte är möjlig.

Det kan också vara hög ålder eller annan samsjuklighet som gör att man inte klarar en aktiv krävande behandling som omfattar både cytostatika, antikroppar, strålbehandling och flera operationer. Behandlingen individanpassas och behandlingsmetoder utvecklas hela tiden. Doser på läkemedel brukar anpassas för att få en balans mellan effektiv behandling och så bra livskvalitet med så lite biverkningar som möjligt. Beroende på vilken cancersjukdom man har, varierar möjligheterna. De tumörbromsande alternativen ser olika ut för olika cancerdiagnoser men olika symtomlindrande åtgärder finns för alla. I perioder när sjukdomen är stabil kan paus i behandlingen erbjudas för att kroppen ska få återhämta sig. Man följs då upp med röntgen och behandling startas igen när röntgen visar progress av sjukdomenprogress av sjukdomen
Sjukdomen har tagit ny fart, vilket behöver hindras genom att återinsätta behandling..

Den tumörbromsande behandlingen vid tarmcancer kan utgöras av såväl cytostatika som målstyrd antikroppsbehandling och strålbehandling. Balansgången är ofta svår mellan en i bästa fall tumörkrympande behandling och besvärliga biverkningar som kan göra mer skada än nytta. Då är det klokt att avbryta behandlingen, även om beslutet är tungt.

cytostatikabehandling: Den symtomlindrande cytostatikabehandlingen består oftast av samma läkemedel som man ger vid botande behandling men vid palliativ behandlingpalliativ behandling
När behandling inte längre kan ges i ett botande syfte, utan ges för att bromsa sjukdomen och för att lindra symtom. är det ännu viktigare att nå en balans mellan behandlingseffekt och livskvalitet.

strålbehandling: Att ge strålbehandling kan vara mycket effektivt vid exempelvis smärtande skelettmetastaser eller metastaser som trycker på luftvägarna. Biverkningarna är oftast få vid smärtlindrande strålbehandling.

målstyrda behandlingar: Denna behandling kombineras oftast med cytostatika i tumörbromsande syfte. Vissa antikroppar är förenade med biverkningar varför det åter igen är viktigt att hitta balansen mellan effektiv behandling och livskvalitet.

kirurgi: Med olika kirurgiska ingrepp finns möjlighet för olika former av avlastning av inre organ. stentarstentar
Ett metallnät format som en mjuk böjbar tub. Det placeras i gallgången för att vidga en förträngning. kan underlätta passage i trånga gallvägar, drändrän
Är en silikonslang som anläggs vid operation för att dränera ut vätska. Ett dränage kan också anläggas med hjälp av röntgen för att i efterhand dränera bort vätska eller var som ansamlats efter operation. kan avlasta buken från ascites (bukvätska) och för att bland annat underlätta andning och drän kan också behövas för att tappa ut vätska ur lungsäcken.

När man behandlas för kronisk cancersjukdom utvärderar man ofta behandlingen med skiktröntgen (CT/DT) cirka var tredje månad. Det kan innebära en ökad stress när tiden för undersökning och läkarbesök närmar sig. “Jag lever i tremånadersperioder” utrycker många det. Veckorna före läkarbesöket präglas ofta av rädsla för ett negativt besked.

Att vara drabbad av kronisk cancersjukdom innebär för de flesta en känslomässig berg- och dalbana. Man går ofta in i en slags traumatisk kris. Du kanske pendlar mellan hopp om effektiva behandlingar och förtvivlan och rädsla för framtiden. Livet blir aldrig detsamma igen. För många blir tillvaron ett liv i intervaller mellan röntgenundersökningar med rädsla för nedslående svar och stunder av vardag. En ovisshet som tär både på dig och dina närstående blandas med hopp. Nu om någonsin prövas vården vars personal bör kunna ge tröst, trygghet, goda råd och ha tid för många frågor. De flesta önskar sig ärliga svar för att kunna förbereda nästa steg i livet.

Ganska många i arbetsför ålder vill fortsätta arbeta i någon mån för att normalisera vardagen och träffa arbetskamrater. En del har uttryckt att de vill fortsätta arbeta så länge de kan och orkar medan andra vill vara sjukskrivna och bara fokusera på fritidsintressen och att vara med familj och vänner.

Smärta är för många det symtom som väcker störst rädsla. Lyckligtvis kan man uppnå god smärtkontroll i de allra flesta fall om rätt metoder används. Andra symtom som också väcker rädsla är lufthunger och illamående. Med tillgång till välutbildad personal med hög palliativ kunskapsnivå kan man i de allra flesta fall få god lindring även här.

Kristina var 30 år när hon första gången kom på remiss till onkologiska kliniken. Då hade hon redan sökt på vårdcentralen mer än ett år tidigare för oklara bukbesvär. Besvären var svårdiagnostiserade men så småningom hade man hittat en spridd tarmcancer med metastaser i lungorna.