BIVERKNINGAR AV CYTOSTATIKABEHANDLING
Cytostatika kan inte skilja på cancerceller och friska snabbväxande celler. Därför drabbas även friska celler av behandlingen vilket kan ge biverkningar som bland annat beror på att benmärgen, slemhinnan i munnen och magtarmkanalen påverkas. Det kan ge biverkningar som blodbrist, sänkt immunförsvar, illamående, nedsatt aptit, diarré, gruskänsla i ögonen, blåsor i munnen, håravfall och fatigue med flera. Eftersom den medicinska utvecklingen hela tiden går framåt och nya effektiva läkemedel utvecklas, kan de flesta biverkningar idag behandlas och hanteras.
benmärgspåverkan
I benmärgen bildas våra blodceller; röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Cytostatika påverkar produktionen av dessa blodceller. De röda blodkropparna har till uppgift att transportera syre till kroppens organ och blir nivån av röda blodkroppar låg får man blodbrist, anemi som gör att man kan bli trött och blek. Det kan då bli aktuellt med blodtransfusion. Vita blodkroppar ingår i kroppens immunförsvar och hjälper kroppen att bland annat försvara sig mot virus och bakterier. Minskad nivå av vita blodkroppar innebär en försämring av immunförsvaret vilket ger en ökad infektionsrisk. Om du får symtom som kan tyda på infektion – exempelvis frossa och/eller feber över 38 grader efter cytostatikabehandlingen – ska du alltid kontakta sjukvården för rådgivning. Du kan själv minska risken att få en del infektioner genom att vara noga med handhygien och genom att undvika att träffa personer som precis blivit förkylda, nyligen kräkts eller haft diarré. Men isolera dig inte, försök att leva ditt liv så normalt som möjligt. Att umgås med andra är viktigt för livskvalitet och välbefinnande. Blodplättarna, trombocyterna, gör så att blodet levrar sig. Blir de för få till antalet så ökar risken för blödningar. Exempelvis kan man lättare få blåmärken, näsblod och blödningar i tandköttet.
För att bedöma om benmärgen har återhämtat sig efter behandling kommer du inför varje behandling få lämna blodprov för att kontrollera nivåerna av blodplättar, röda och vita blodkroppar. Du kan inte själv göra något för att påverka produktionen av blodceller. Detta sköter kroppen själv. Om något av värdena är för lågt får man skjuta upp behandlingen tills värdena normaliserats. Läkaren bedömer även om cytostatikadoserna behöver reduceras vid nästa behandling.
illamående och nedsatt aptit
Många förknippar cytostatikabehandling med illamående och kräkningar men idag finns olika läkemedel som är effektiva mot cytostatikautlöst illamående. Risken att drabbas av illamående är beroende av vilken eller vilka typer av cytostatika man får samt hur stora doserna är. Cytostatika delas in i tre grupper: de som innebär låg risk att drabbas av illamående (låg-emetogenaemetogena
illamåendeframkallande), medelrisk (medel-emetogena) och hög risk (hög-emetogena). De cytostatika som används vid ändtarms- och tjocktarmscancer är vanligtvis låg- eller medel-emetogena. Risken att drabbas av illamående är även individuell och beroende av flera andra faktorer. Bland annat är risken större för kvinnor och yngre patienter, om man haft problem med illamående vid narkos, om man lätt blir åksjuk, om man förväntar sig illamående eller har ångest/oro eller dåligt allmäntillstånd. Det kan även finnas andra orsaker till illamående förutom behandlingen exempelvis förstoppning, sura uppstötningar och halsbränna, sår/inflammation i munnen och/eller svampinfektion i munnen.
Du kommer få läkemedel utskrivet mot illamående och information och rekommendation hur det ska tas. Vid behov kan man sedan öka dosen eller lägga till fler läkemedel mot illamående. Ibland ger de förstoppning som en biverkan och man kan behöva läkemedel mot förstoppning. Drick även mycket vätska och rör på dig för att förebygga förstoppning.
hud- och slemhinnepåverkan
Cytostatikabehandling kan ge biverkningar i huden och på slemhinnor. Huden kan bli torr och skör. Slemhinnan i ögon och underliv kan påverkas och bli torra. Påverkan på munnens slemhinna kan leda till ömhet, sår, blåsor i munnen, smakförändringar och minskad salivutsöndring. Besvären kan lindras med lokalbedövande läkemedel och smärtlindrande tabletter och på apoteket finns bland annat receptfria salivstimulerande tabletter och sprejer. Var även noga med din munhygien och använd en mjuk tandborste.
Risken att drabbas av svampinfektion i munnen ökar vid cytostatikabehandling på grund av nedsatt immunförsvar. Slemhinnorna kan då bli röda. Man kan få vita beläggningar på tungan och slemhinnor och det kan göra ont och svida. Också slemhinnan i tarmen kan påverkas och ge diarré. Om diarrén är besvärlig kan den leda till vätskeförlust och nedsatt allmäntillstånd och man kan behöva ta läkemedel som motverkar diarréerna. Det är viktigt att öka vätskeintaget vid diarréer. Drick gärna vätskeersättning som hjälper till att återställa vätske- och saltbalansen. Vätskeersättning finns att köpa på apoteket. Kontakta kliniken där du får behandling för råd och bedömning om du behöver.