Att hantera en kris - Tarmcancerboken | Amgen

6.2

ATT HANTERA EN KRIS

En kris kan var oerhört tung och påfrestande. En tröst kanske kan vara att en kris alltid går över. Det finns hjälp och stöd att få i samband med en kris och det finns saker du själv kan göra som hjälper dig att hantera krisen. Krisen yttrar sig olika hos olika individer och olika individer hanterar också krisen på olika sätt och har olika behov. Det som fungerar för en person, behöver inte fungera för en annan. Är man en extrovert person blir man ofta hjälpt av att prata med andra, medan om man är introvert brukar man behöva få vara ifred och fundera. Det är viktigt att du får hjälp och utrymme att bearbeta krisen på det sätt som just du behöver.

VIKTIGT ATT FÅ ÄLTA (BEARBETA)

Det är viktigt att få älta det man gått igenom och då är det bra att få prata av sig med familj och vänner. Med tiden sinar behovet. Det finns också professionell hjälp och stödpersonal att vända sig till. Det kan till exempel vara en kurator eller en sjuksköterska. Om man har särskilda behov finns resurser inom psykiatrin och på vissa sjukhus finns det psykosociala enheter med möjlighet för särskilt samtalsstöd till både patienten och dennes familj. Inom primärvården finns också möjligheter för stöd. Fråga efter vilka resurser som finns just där du bor.

COPINGSTRATEGIER

Att bearbeta krisen är en del i kampen mot sjukdomen, något du behöver för att få kraft och ork att kämpa vidare. Det finns olika strategier för detta, det man kallar copingstrategier och som är det sätt på vilket individen bemöter och försöker bemästra ett yttre hot. Det är medvetna strategier som har till uppgift att återställa den psykiska balansen.
Återigen är vi olika och har olika sätt att hantera saker på. Alla sätt är dock inte hälsosamma och bidrar inte att lättare hantera en kris. Förnekande strategier är exempel på strategier som snarare försvårar bearbetning av krisen. De flesta personer med cancer använder minst fyra till fem olika copingstrategier för att hantera den utmaning som sjukdomen innebär.
Copingstrategierna delas in i emotions- eller problemfokuserade och aktiva eller passiva strategier:

emotionsfokuserade strategier:

Ilska över sjukdomen, varför drabbar det mig, alternativ medicin, avslappning, mental träning, yoga, akupunktur, musik

problemfokuserade strategier:

Intellektualisering, att läsa journal, vill ha reda på blodvärden, ritar kurvor över blodprover, söker kunskap, frågar, ifrågasätter

aktiva strategier:

Fysisk ansträngning med motion, trädgårdsarbete, städning och bakning

passiva strategier:

Letar upp alternativa behandlingar, googlar, äter hälsokost, frågar runt alternativt “lämnar över” till sjukvården.
Att dra sig undan, distrahera sig, avvisa, flykt in i droger eller alkohol är en form av förnekande strategi.
» TIPS!
Att skriva dagbok kan vara till hjälp för att bearbeta en kris. I dagboken kan du helt osorterat och ocensu rerat skriva ner dina känslor och tankar. På så sätt kan du “häva ur” dig, utan att behöva tänka på mottagarens reaktioner. I dagboken kan man också bläddra tillbaka och se hur man känt tidigare och kanske se en positiv utveckling.